Translate

30 juli 2016

Ghana♡

Vart ska jag börja? 
Att åka till Ghana var en upplevelse, en lärorik resa jag alltid kommer att minnas. Jag har lärt mig så otroligt mycket om ett nytt land, om en annan kultur och om en annorlunda levnadsstil. 
Dessa fyra veckor har varit svåra, lärorika, jobbiga och underbara. Så många olika känslor som gör det omöjligt att förklara. Men jag gör ett försök!

Att bara åka till Ghana var en upplevelse. 
Att vara själv i ett land där ingenting är som hemma har fått mig att känna mig mer vuxen. Jag har varit tvungen att ta hand om mig själv och det har fått mig att lära känna mig själv bättre. Vem jag är men även vem jag vill vara.

Jag har fått se ett land som är så olikt Sverige ett land kan vara. Jag har fått se hur människor som tjänar mindre än tusen kronor i månaden tar sig igenom dagen och jag har fått känna på hur det är att vara "annorlunda". Att vara vit i Ghana innebär blickar, visslingar och folk som ständigt vill ha ens nummer eller som vill gifta sig med en. Man är inte bara en turist utan man är "annorlunda". När vi gick till närmaste byn för att köpa vatten samlades halva byn runt oss för att titta på när de vita tjejerna skulle betala för sitt vatten och ett tjugotal barn från byn följde med oss nästan hela vägen hem till barnhemmet för att se oss bära 30 liter vatten. 

Jag har sett ett otroligt fint land. Ett land med så fin natur att inte ens bilder kan visa hur fint det är. Ghana har allt från regnskog till stadsmiljö. Att få se ett utav världens längsta vattenfall eller att få se regnskogen ovanifrån har varit så häftigt.(kommer ett annat inlägg om detta)

Att åka som volontär var kortfattat något av det bästa jag har gjort. Jag kan inte påstå att det hela tiden var roligt för det var det inte. Det är aldrig roligt att träffa 42 barn som inte har några föräldrar eller som kanske har föräldrar men som inte kan ta hand om dem. Ändå var det fantastiskt! Att se dessa barnen, se hur de lever och se hur glada dem är hela tiden. Att genom en kram, ett leende eller en high-five kunna sprida så otroligt mycket kärlek och glädje.

Jag har nu tre nya vänner som jag har fått dela dessa fyra veckorna med. Maja, Olivia och Kristina. Vi gick igenom allt tillsammans. Allt från ögoninflammation till att lära ut alfabetet till de allra minsta. Utan de så hade det inte vart lika roligt. 

Att åka som volontär har fått mig att uppskatta vad jag själv har. Jag har två friska föräldrar, två bröder och en familj som jag älskar. Jag har tak över huvudet, mat på tallriken och rent vatten i kranen. 
Vad mer behöver jag?  

Det var definitivt en lärorik upplevelse och jag är så otroligt glad att jag gjorde det. Jag är verkligen glad att jag inte lät det förbli en dröm utan att jag fullföljde det. Det vart värt alla tre jobben jag jobbade på för att få ihop pengarna, det var värt hemlängtan jag hade i början av resan, det var värt alla obehagliga krypen jag levde med, det var värt att få ögoninflammation och det var värt de jobbiga flygresorna. För jag har så många underbara minnen som jag kommer bära med mig och nya vänner för livet! 








 









Love them all♡

Paulina

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar